Jag är en ganska tystlåten person men i bilen på väg hem från Göteborg lyssnade jag på HV´s guld cd och sjöng/skrek ganska högt.
Det var bland de skönaste segrar jag varit med om.
När Frölunda kvitterade med 42 sekunder kvar trodde jag det var kört men sedan kliver André Petersson in och sätter segermålet precis i inledningen av sudden. Vilken känsla.
HV71 har vilat i 12 dagar och "Findus" i målet har inte spelat på 24 dagar så HV borde bli bättre med en match i kroppen.
Går det?
Innan matchen var det mycket snabbt om att Frölunda har vunnit 6 av 8 guld på 2000-talet och alla "stjärnor" som Frölunda har plockat hem.
Ett hårt kämpande LAG slår "stjärnor" 7 dar i veckan.
Tyvärr betyder ju inte denna seger någonting om HV inte vinner en match till och så jämna som lagen är kan det gå hur som helst.
När jag fick reda på att matchen skulle spelas i Wallenstamshallen var det nära att jag stannade hemma.
Jag är väldigt glad att jag inte gjorde det.
När Frölunda ledde med 2-0 funderade jag bara på vad jag skulle skriva för skit om den skandalöst dåliga hallen men vi hoppar över det nu. Jag behöver aldrig mer sätta min fot där!
Nu finns det inga ursäkter för att missa fredagens returmatch. Dödsfall i familjen och föda barn kan godkännas men annars finns inga ursäkter.
Visa att ni inte är plastsupportrar och kom till Kinnarps arena 19:00 på fredag.
A-laget borde vara där och titta. I J20 finns det inga spelare som bara bågar runt utan att tacklas.
Här smäller det när det finns chans.
Nu har jag svammlat nog och måste sova. Bilder från matchen kommer imorgon.
torsdag 19 mars 2009
Jaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa
Upplagd av Bama kl. 00:12
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Så jävla skönt!
Hoppas på samma härliga inställning imorgon!
Skicka en kommentar